ENPET

Har ”gått” från att vara stamkund på Footway, ungefär fyra par per år, till att bli stamkund på allt som går att få hemleverat. Kan nog avinstallera stegräknaren i nallen.

 

Kanske inte i tidsbemärkelse men däremot uthållighet. Ett riktigt test som nu i efterhand känns som relativt lyckat genomfört av mig själv. Om man nu skall sitta & klappa sig själv på axeln. Mumla orden ”De där gjorde du bra”, till sig själv med ett litet falskt leende på läpparna så känns det som om det är i dagsläget som det inte får en konstig känsla.

Vakna dock redan 04.00 men vad gör det. Slagga närmare åtta timmar och det var pga. ren utmattning. Senast jag försökte tog chauffören ett varv runt kvarteret bara för att släpps av mig igen, hemma. Det var mitten av december. Nu skulle jag bara vara medverkande i detta ”viktiga” möte/läkarsamtal. Meeen med lite hjälp mellan portar och bil så tog jag mig dit. (Tur kanske man åsså skall slänga in där) Känslan vid hemfärden var lättnad.

Har lämnat mitt gryte i mer än fem minuter. Nästan totala 3 timmar utan fångenskap och enslighet.

Vet inte om själva mötet kommer att bringa någon lycka men medverkande individer påstod det. För mig var det bara repetition av tidigare konversationer med vrånga och kantiga mellan-chefer. Kul dock att se hur andra reagera på vissas kommentarer.

Kan som sagt inte bedöma dess inverkan vilket framtiden får redovisa men kommer inte att släppa mina kontakter med den bit av grävande journalister som jag har väckt.

Kanske de får en tankeställare att inte peta på en redan uppretad sovande björn.

Ibland känns det bara skönt att jag inte är ute och springer nuförtiden. Saknar det men inte så mycket just idag.

 

Laddar lite inför ett stormöte som jag kommer att dokumentera på mitt sätt. Kanske inte så mycket för egen vinning men av erfarenhet så kommer det att efterfrågas av andra instanser så varför inte inspelning av hög kvalitet.

Kan vara lite känsligt men det är dock ett förnedringsmöte där jag är huvudpersonen och medverkande. Givetvis kommer det finnas en sekreterare men det skadar inte att ha det på ljudfil åsså. Allt lånat från min hem-studio men fungerar finfint även men HP:n.

Provkört och klart att packa ner. ”Mohahaha”

Har gjort något som inte har hänt på mycket länge, dels att jag lyckas att ta mig till köket men jag har sovit bra två nätter i rad. Har inte gjort något annorlunda, inte mer än tagit en huvudvärkstablett på kvällen. Är det den ända som har saknats för att mildra min förmåga att sova??? Tänk om jag hade vetat det för tio år i sådant fall. Tror inte riktigt på det men f*n vad skönt att vara utvilad för ovanlighetens skull. Skall prova inatt o se om de kan bli ett hattrick.

Varför inte passa på när man ändå är ovanligt pigg i benen. Känns dock lite meningslöst eftersom man gör allt för ingen annan en själv. Egenkär djävel helt enkelt. Försöker varva ner med en kaffe och lite online shopping. Inte det lättaste men med liten ändring från att månadshandla till vv så blir det lite enklare. Trots det så är de likt skrivandet. Ibland så tar det stop bara. Sittandes o smått tom-glo ut genom köksfönstret när man egentligen skall komponera en tvåveckors meny.

*SUCK*

Ännu en sådan lite smått kuslig morgon. Då allt känns lite för mycket bara. Med andra ord att allt snurrar och balansen motsvarar ungefär en promille. Meeeeen… Nog har jag tagit med mig HP:n ut till en ny kanna java som jag sitter o tjänar in trisslotter på nätet med.

Lägger inga pengar på spel men kan man få det som ”lön” via webben så varför int. Vinner något? Ja d händer! Då blir det några rader på Lotto. Har ett så pass jämt snitt så jag är med varje vecka utan att lägga ut en spänn.

Hmmm. Lider lite av torka när det gäller skrivandet. Om de beror på taskig självbild lr bara mycket händelselös tid överlåter jag till er.

Pöss På Er

1. HT CHECK
2. BS CHECK
3. AF CHECK
4. ICA CHECK

Var bara tvungen att laga lite mat. Så fick bli de man hade hemma. En bacon-pizza med pocherad gul lök och färska champinjoner.

 Kändes som i går hon kom som en ängel från himmeln, förgyllde vår vardag och gav livet en livs-boost utan dess like. Nu sitter man här med en åtta-åring som ännu ger en mer kärlek ens ett liv förtjänar.

 Det är med en tår i ögat att inom snar framtid behöva släppa taget. Sorgen kommer att bli obeskrivlig. Alla minnen som sitter fastetsade kommer att förbli eviga via foton och livserfarenheter.

 Nu är det bara att kämpa och vara likgiltig den tid du har kvar. Inte visa den sorg som sakta växer likt ett virus i närståendes kroppar och själar utan förgylla den tid du har kvar. Ge den kvalitet tillbaka som du en gång gav oss.

 Att se energin sakta sippra ur ditt liv är och kommer att förbli en kamp vi alla har till mötes. En kamp som ingen vill bemöta men ändå drabbas av. Håll ut. Kära du.

 https://www.cancerfonden.se/stod-oss/ge-en-gava

Håll ut.

Lappis HP Pettersson