One vecka till då...
Efter en timmes promenad och ett otroligt hälsande på alla jag mötte har jag äntligen fått min rygg befriad från värken. En persons kropp är inte byggd för att ligga sjuk så länge. Jag vet att jag inte skall gnälla för det finns äldre som tillbringar resten av deras pluttiga p-liv i sängen. Skönt att komma ut helt enkelt. Pengar i fickan nu och redo för lite läkar-snack imorgon bitti. Avslutade förra veckan med att störa grannarna (igår natt) och tro mig, det var ljuvlig sång men inte av dess slag som ni kanske kommer att tänka på i första hand….
Fuck va jag e bra
Kommentarer
Trackback